fredag natt
nu är det sådär dåligt igen.
har varit med carro ikväll, tog en fika sen gick en promenad.
gick förbi andrea också, och nu när all snö är borta är det ännu värre att stå där. sen när jag kom hem och skulle sova, så börja jag tänka, och då var det ju kört. jag blir både arg och jävligt ledsen, det går verkligen upp och ner. jag borde inte sova själv, jag tänker för mycket. imorn är det 2 veckor sen som fina andrea lämnade oss. jag saknar dig :( sitter och tittar på massa bilder på dig, och man vill ju bara ta sig igenom skärmen och ge dig en stor kram! hur länge kommer det va såhär? att saknaden finns kvar.. carro och jag sitter hos dig i detdär rummet hela dagarna, och ingen av oss vill gå därifrån. det känns så fel att lämna dig helt ensam där. var på sista lektionen idag, men kunde inte koncentrera mig så jag gick igen.. det är sig inte likt i klassen utan dig, jag var alltid så glad i din närvaro. ditt leende och ditt skratt kunde få vem som helst på bra humör, och jag hör det i huvudet hela tiden. blä på allt, orkar inte bry mig om någonting längre. borde försöka få lite sömn igen, ska upp och jobba om 5 timmar.
Andrea, jag kommer aldrig någonsin sluta älska dig.
vi ses igen! <3
har varit med carro ikväll, tog en fika sen gick en promenad.
gick förbi andrea också, och nu när all snö är borta är det ännu värre att stå där. sen när jag kom hem och skulle sova, så börja jag tänka, och då var det ju kört. jag blir både arg och jävligt ledsen, det går verkligen upp och ner. jag borde inte sova själv, jag tänker för mycket. imorn är det 2 veckor sen som fina andrea lämnade oss. jag saknar dig :( sitter och tittar på massa bilder på dig, och man vill ju bara ta sig igenom skärmen och ge dig en stor kram! hur länge kommer det va såhär? att saknaden finns kvar.. carro och jag sitter hos dig i detdär rummet hela dagarna, och ingen av oss vill gå därifrån. det känns så fel att lämna dig helt ensam där. var på sista lektionen idag, men kunde inte koncentrera mig så jag gick igen.. det är sig inte likt i klassen utan dig, jag var alltid så glad i din närvaro. ditt leende och ditt skratt kunde få vem som helst på bra humör, och jag hör det i huvudet hela tiden. blä på allt, orkar inte bry mig om någonting längre. borde försöka få lite sömn igen, ska upp och jobba om 5 timmar.
Andrea, jag kommer aldrig någonsin sluta älska dig.
vi ses igen! <3
Kommentarer
Postat av: En medmänniska
Sorg är förbannat jobbigt. Det tar tid att ta sig igenom. Det kommer vara så ett tag, precis som du säger att det går upp och ner. Det får det göra. Helt normalt. Man reagerar olika och man kan bli arg, ledsen och samtidigt ha bra stunder då man skrattar åt minnena man delar med den som är borta. Tillåt dig att känna allt det där. Ge sorgen tid. Det kommer aldrig gå över helt, men det värsta ebbar ut i framtiden. Men glömmer det gör man aldrig. Var rädd om dig!
Trackback